Det är vad jag och Bettan var idag.. iaf 2/3 av resan för sen fick jag punka. Ja, det är så ironiskt så man kan tro att jag hittar på… men icke!

Jag har nämligen cyklat idag, eftersom Micke behövde gå på ett möte med jobbet och jag skulle till läkaren. Tror allt att jag vuxit en halvmeter idag iom att jag faktiskt tog mig dit själv utan att någon påminde mig och la fram alla saker jag skulle ha med mig.. Jag kanske ljög lite smått nu förresten, för jag kom just på att jag pratade med morsan i telefon och hon höll koll på tiden så jag skulle hinna dit i tid. Älskade mammi!

Det är förövrigt av henne jag fått min cykel som jag är så nöjd med. Den är gammal och röd, sen har den världens skönaste tantsadel och pakethållare med hållare som snäpps från två håll, perfekt att ha väskan där bak när man ska ut och hojja 🙂 Inga växlar har den och det är enbart fotbroms.
Dagen då jag fick den av morsan tog jag glatt emot den i god tro… Hahaha! Jag kan lova att ingen saknar den eftersom den tillhörde ett företag som lite senare lades ner.

Den ser ut ungefär såhär (orkar inte gå ut och fota mitt i natten). Hmm, man kanske skulle ta och uppgradera den och slå till på en korg?!
image

Åter till cykelturen nu då! Satte mig glatt på cykeln och började trampa grusvägen fram, det var inte så stabilt i början, just det kan ju berott på alla stora stenar som kom fram när bonden skrapade vägen. Väl uppe på cykelbanan så flög jag fram och om någon hade sett mig då, hade de nog bara sett ett rött streck..  Det var riktigt härligt och jag kände mig fri 🙂 Efter den bästa nedförsbacken så börjar det låta flopp flopp flopp. Glad som jag var så hojjade jag ju vidare, sen gjorde jag misstaget att kolla ner på däcket och eftersom jag såg rätt mycket av det vita så satt jag av. Mycket riktigt så var däcket tomt. Det här medförde att jag fick släpa cykeln med mig den sista biten *suck* *dubbelsuck*

Jag kom fram till målet i tid iaf och bara det var en stor bedrift.
Dagens situation = punka

Det gick bra hos farbror doktorn, vi ska börja fasa ut antidepressiva nu. För just nu är bieffekterna sämre än vad medicinen kan göra mig bättre. Allt kommer självklart att ta lång tid eftersom man mår väldigt dåligt när man trappar ner och det måste göras långsamt.

Känner mig mycket nöjd över dagen och vem vet, jag kanske får tillbaka mina riktiga känslor redan i år.. Tjo hooo!

Annonser