I skymningen gav vi oss ut jag, Maali och Micke. Jag hade en önskan idag och det var att prova på att galoppera. Innan vi drog ut så fick jag lite peptalk av finaste Katarina som har sin Akhal-teke Muar. Katarina har ridit galoppörer sedan innan och hon hade en del råd att delge mig. Tack gumman!

Glada i hågen traskade vi iväg till vallen som ligger precis bredvid hagen. Maali kändes rätt avslappnad, glad och lite nyfiken, öronen framåt och lugna steg. Det var sen lite senare när vi travade som stressen kom över henne. Traven var blad det sämsta jag varit med om och våra 3 steg i galopp var katastrofalt dåliga. Hon bet tag i betett och ville springa åt vänster, jag däremot ville till höger… Ja ni kan tänka er vilket under det var att jag satt kvar… Hahaha!
Gullgumman blev stressad av hela grejen och trixade runt med bettet så tungan låg över, antar att det berodde på att jag fick lov att ge ledande tygeltag. För just den grejen har hon inte gjort på länge, lagt tungan över bettet.

Ja ja, nu har jag i alla fall provat och nu backar vi tillbaks något steg. När hon känns trygg och fin i traven så kan vi kolla på galoppen igen, hon har mycket i bagaget min lilla tjej. Det jag önskar allra mest nu, är att vi ska kunna rida ut och bara njuta och att hon blir trygg med bettet igen så hon har tungan under, annars får jag hitta på något annat.

10 st nya gråa hårstrån idag då… hahaha! Jag har ingen som helst lust att rida eller ens vara på vår lilla ridbana just nu, så därför rider vi bara ut för tillfället.

Har lite funderingar om att kolla med de som har travbana här i krokarna och se om man kan få hyra in sig någon gång i veckan. Hur roligt skulle inte det vara?
En preppad fin bana där man kan jogga lite och hästarna får jobba lite mer med kondition och framförallt får de sträcka ut.

Sen håller vi även på att kolla efter ett ridhus i närheten där vi får löshoppa och rida dem. Många drömmar, det börjat bli dags att transportträna dem alla också.

Annonser